¿Quién se casó con Edmund av Langley?

Edmund av Langley, hertig av York, född 5 juni 1341, död 1 augusti 1402 var en av Edvard III:s yngre söner, den fjärde av de söner som överlevde barndomen. Han grundade huset York, men det var genom sonen Rikards äktenskap som York-fraktionen i Rosornas krig gjorde anspråk på tronen.

Liksom många medeltida prinsar fick Edmund sitt smeknamn från sin födelseplats: Kings Langley i Hertfordshire. Vid 21 års ålder blev han earl av Cambridge. År 1385 blev Edmund hertig av York.

Hans första hustru, Isabella, var dotter till Pedro den grymme av Kastilien. De fick två söner; Edvard (död i strid under slaget vid Agincourt) och Rikard (avrättad för förräderi av Henrik V), och en dotter, Constance (en anmoder till drottning Anne Neville).

Efter Isabellas död 1392, gifte sig Edmund med kusinbarnet Joan de Holland, (hon var barnbarn till Johanna av Kent; Johanna av Kent och Edmund var båda barnbarn till Edvard II). Langley och Joan fick inga barn. Även om äktenskap inom kungafamiljer var regel, är det intressant att notera att Edmund knöt äktenskapliga band med sin äldre bror Johan av Gent. Edmunds första hustru var syster till Johan av Gents första fru och Edmunds andra fru var syster till Johan av Gents svärdotter.

Edmund av Langley dog på sin födelseplats och begravdes i mendikantordens kyrka. Hans son Edvard ärvde hertigtiteln.

Isabel de Castilla (Tordesillas,​ verano de 1355 - castillo de Hertford, 23 de noviembre de 1392), infanta de Castilla, hija de Pedro I de Castilla y de María de Padilla, y duquesa de York por su matrimonio con Edmundo de Langley.​​

Juana Holland, nació en el año 1380, siendo la cuarta de los 7 hijos de Tomás Holland, conde de Kent -hijo del primer matrimonio de Juana de Kent-, y de Alicia FitzAlan -bisnieta del rey Enrique III de Inglaterra por línea de su madre, Leonor de Lancaster.

Se casó el 24 de noviembre de 1393, a los 13 años de edad, con Edmundo de Langley, cuarto hijo del rey Eduardo III de Inglaterra.

Muerto su esposo (1 de agosto de 1402), contrae su segundo casamiento, el 26 de marzo de 1406, con Guillermo Willoughby, Lord de Eresby, el cual falleció en la ciudad de Edgefield, el 4 de diciembre de 1409, después de tres años de unión.

El 6 de septiembre de 1410 contrae su tercer matrimonio, con Enrique Le Scrope, Lord de Masham, que fue ejecutado en Southampton el 5 de agosto de 1415. Pocas semanas más tarde, se casa por cuarta y última vez, con Enrique Bromflete, barón de Vessy. Tanto de este matrimonio como de los anteriores no tuvo descendencia.

Murió el 12 de abril de 1434, a los 54 años de edad.